Detta är bloggen där Mannen som gör hvad som faller honom in skriver exakt vad han vill. Oftast trams, slö samhällskritik och yttranden bättre skrikna under sängen.
Again and again the same situation For so many years Tethered to a ringing telephone In a room full ot mirrors A pretty girl in your bathroom Checking out her sex appeal I asked myself when you said you loved me "Do you think this can be real?"
Still I sent up my prayer Wondering where it had to go With heaven full of astronauts And the Lord on death row While the millions of his lost and lonely ones CalI out and clamour to be found Caught in their struggle for higher positions And their search for love that sticks around
You've had lots of lovely women Now you turn your gaze to me Weighing the beauty and the imperfection To see if I'm worthy Like the church Like a cop Like a mother You want me to be truthful Sometimes you turn it on me like a weapon though And I need your approval
Still I sent up my prayer Wondering who was there to hear I said "Send me somebody who's strong, and somewhat sincere" With the millions of the lost and lonely ones I called out to be released Caught in my struggle for higher achievements And my search for love That don't seem to cease
Det vill jag bli! Tänk att kunna glida in på en coctailbjudning och diskret slinka ned visitkort med den titeln i de allra ostigaste pumornas femtitusenkronorshandväskor... Jag mysryser!
Jon caught her wrist. “What if the man who stole you drank too much?” he insisted. “What if he was brutal or cruel?” He tightened his grip to make a point. “What if he was stronger than you, and liked to beat you bloody?”
“I’d cut his throat while he slept. You know nothing, Jon Snow.” Ygritte twisted like an eel and wrenched away from him. <...> “A man can own a woman or a man can own a knife,” Ygritte told him, “but no man can own both.”
- Ygritte upplyser Jon Snow, in George R R Martin´s "A Storm of Swords". Snart är det dags.
Ni har säkert, precis som Mannen, i åratal legat sömnlösa över vad som egentligen är skillnaden mellan 'vaccinering' och 'vaccination'. Naturligtvis finns det en skillnad, den avslöjades i Språktidningen nr 6/2009: "Ändelsen -tion refererar till resultat eller till ett konkret ting, men -ering refererar till en aktivitet eller verksamhet (som leder fram till resultatet eller tinget)."
Inte många vet om det, men anledningen till att det heter 'kaffesump' är att mannen som uppfann kaffet, Arvid Nordqvist, kom från Sundbyberg, som ju kallas "Sumpan".
Så lyder det som Mannen redan nu har utsett till årets bästa albumtitel. Babian heter bandet. Vet inte om jag vågar lyssna på den dock, för jag är rädd att tonerna inte ska leva upp till de skyhöga förväntningar som titeln för med sig. Men vi får se - det verkar vara någon slags bob hund-klon, så hur illa kan det vara?
Kathryn Bigelow blev inatt den första kvinnan att vinna en Oscar för Bästa regi. Jag vill passa på att framhålla att jag alltid gillat hennes filmer, eller i alla fall de som jag sett. "Near Dark" ("Natten har sitt pris") är en bisarr vampyrrulle som sedan länge pryder min dvd-hylla. "Blue Steel" är en stilbildande polisfilm som vi fick se på universitet när jag pluggade filmvetenskap. Föreläsaren var helt lyrisk, han hade sett den hundra gånger och kunde all dialog och kameravinklar utantill. "Strange Days" är en oförtjänt marginaliserad sci-fi-dystopi med rollista av första klass. Och "Point Break" är ju... "Point Break".
Angela Bassett, badass i "Strange Days".
Jag är förresten förvånad att media inte dragit mer på att hon slog sin ex-make James Cameron på fingrarna med att vinna priset, han var ju också nominerad för sin "Avatar". Men han kan ju nöja sig med att det är den mest inkomstbringande filmen genom tiderna. Tvåa är väl förresten "Titanic", som också är ett Cameron-verk. Spontant tycker jag att han förtjänar all välgång - han verkar vara en man med integritet och starkt patos.
Paret Bigelow-Cameron var bara gifta i två år, 1989-91, och Bigelow var hans tredje av hittills fem fruar. Inte mycket ont blod verkar flyta mellan dem - han skrev manus till "Strange Days" flera år efter deras skilsmässa.
James Cameron "gratulerar" Kathyn Bigelow.
Jag har inte sett "The Hurt Locker" ännu, men jag gillade "Avatar". 3D-effekterna var underbara och budskapet var fint, om än lite väl plumpt framfört. Dock förundras jag över hur Cameron kan förneka likheterna med bröderna Strugatskijs "Snigeln på sluttningen". Har han kanske läst boken i sömnen?
... som Toke sa till Orm i "Röde Orm", som jag just avnjöt i mycket trevlig radioteaterversion från 1990. Det är veckans citat, och så tänkte jag igår kväll. Men det blev inga Tactical Nuclear Penguin den här gången heller.
Peter Gabriel gör lågmälda, bitvis riktigt ödesmättade covers på nya plattan "Scratch my back". Min husgud Bob Ezrin bakom spakarna, precis som på första skivan från -77, och då hålls de annars så hippa världsmusikrytmerna till ett minimum. Bara att tjacka... eller kanske råka lyssna på Grooveshark istället? Riktigt starka låtval, inte bara gammalt mök utan även sånt som Herr Gabriel skulle kunna vara morfar till:
1. Heroes (David Bowie) 2. The Boy in the Bubble (Paul Simon) 3. Mirrorball (Elbow) 4. Flume (Bon Iver) 5. Listening Wind (Talking Heads) 6. The Power of the Heart (Lou Reed) 7. My Body is a Cage (The Arcade Fire) 8. The Book of Love (The Magnetic Fields) 9. I Think it's Going to Rain Today (Randy Newman) 10. Après Moi (Regina Spektor) 11. Philadelphia (Neil Young) 12. Street Spirit (Fade Out) (Radiohead)
"Knyt din egen läderpiska. Snickra en dubbeldildo. Var kreativ med en mogen melon och andra grönsaker. En elektrisk tandborste kan användas på fler än ett sätt, för att inte tala om tvättmaskinen och torktumlaren."
Är sedan en vecka äntligen på allvar tillbaka vid bloggpulpeten efter jorderuntkryssningen (Det var varmt och trevligt, men vi skulle undvikit Madrids hamn.) Veckans observationer:
Det har varit en släng av Fimbulvinter i södra Sverige. Stämningen var postapokalyptisk. Jag såg själv en tjej med full slalommundering, inklusive pjäxor på fötterna, nere i tunnelbanan. Men själv tror jag att problemen i kollektivtrafiken är frågan om en konspiration. Taxiföretagens lobbyister har satt klorna i SL helt enkelt.
Samtidigt har det lämpligt nog varit vinterolympiad. Som jag förutom lite hockey varit helt ointresserad av. Jag är snarare upprörd över att stundtals 3 av SVTs 4 kanaler besudlats av höjdarsporter såsom curling och backhoppning. Inte ens Kunskapskanalen har lämnats i fred. Sport är ju själva motsatsen till kunskap.
Varför har ni hemlighållit Grooveshark för mig? Det är ju guld! Om man bortser från lite ojämn ljudkvalitet och inte så mycket svenskt så kickar tjänsten Spotify all världens väg. Nu återstår bara att lista ut om den är laglig. Det verkar inte vara så lätt.
Sökte förresten efter Patrask på Spotify. Jag fick ”Did you mean Patrik?” som svar. Hejja.
Apropå grejor som undanhållits mig - varför har ingen sagt nåt om denna tidigare?!
Jag lyssnar bara på denna numera. Samtidigt som jag kollar på felissmisk. Är jag normal?
Apropå operasångare ser jag att Jeremy Carpenter ska uppträda i Historiska museet...
Hade det inte varit mycket mer intressant med hans enäggstvilling Pablo Francisco?
Veckans språkspaning: Bland stockholmarna sprider sig en ytterst obehaglig språklig sjukdom: Uttryck som "gört" (= gör det) och "älskart" (älskar det). Jag avråder från att låta er smittas. Jag föredrar ju att ni pratar som disponenten i 40-talsfilmer, istället för som en gravt inavlad… jag vet inte… smålänning? Vilket leder mig in på…
Veckansk citat: "Det är illa gjort mot en sjuk att likna honom vid en smålänning" - Röde Orm.
Jag avslutade arbetsveckan med att i fredags vakna upp till tre höjarnyheter på raken. Nr 1: Moderatragatan Ann Marie Pålsson uttalade sig åter igen i pigdebatten. Den här gången försvarade hon skatterabatten på städning med att höginkomstagare minsann jobbar mer och har svårare att få ihop livspusslet, och därför behöver skatterabatt på sin polska städare. Lyssna själva på skiten om ni inte tror mig! Total verklighetsflykt i den tantens skalle. Nr 2: Nya intagningsregler för utlänska studenter på svenska högskolor och universitet. "Hur många studenter med utländska betyg som antas till en viss utbildning beror på hur många med samma bakgrund som söker." Total förvirring, man vet inte om man ska skratta eller gråta. Nr 3: Israel skickar Mossad-agenter för att döda Hamas-medlemmar i Yemen, och mördarna får använda kopior på oskyldiga britters pass. Jag försöker hålla mig så neutral jag bara orkar i Israel-Palestina-konflikten, men israelerna gör det mycket, mycket svårt för mig.
En vecka har gått, men vad hjälper det - en ny är på väg.
Nu så här i slutet av februari tycker många av mina trogna läsare att det är dags för mig att summera förra året.
Jenny Wilson.
Bästa albumen 2009: De bästa svenska var Jenny Wilsons ”Hardships”, i hård konkurrens med ”Love is not pop” från El Perro Del Mar. Annars lyssnade jag mest på Röyksopp - ”Junior”, Neko Case - ”Middle cyclone” och Bat for lashes ”Two suns”. Och så klart lumberjack-beachboysen Fleet Foxes, men den kom ju året innan. Över lag börjar jag fundera över vad som håller på att hända med min musiksmak. Var är gubbarna? Var är den hårda rocken? Det är mest tanter i min egen ålder numera :)
Doctor Manhattan.
Bästa filmerna 2009: ”Inglourious basterds” och ”Watchmen” stod ut. ”Avatar” var klart sevärd på grund av effekterna och ”Brüno” drog fram mest garv. Ser fram emot ”District 9” och ”State of play” som jag misstänker kan vara nåt för mig.
Notera den utmärkte uppläsaren.
Bästa böckerna 2009: Ingen aning, eftersom jag förra året läste fler böcker utgivna före 1950 än under det innevarande året. Men jag drar till med ”Syndafall i Wilmslow” av David Lagercrantz. Den var bra, men inte kanon.
Tack för att jag igår fick uppleva hur en resa som normalt brukar ta ungefär 18 minuter kunde ta hela 2 timmar och 10 minuter. Också fick jag åka lite taxi också, för 339 spänn. Tacktack.
Hörde på nyheterna att G7-länderna har enats om att avskriva Haitis statsskulder. Fattar de inte att hela jordbävningsgrejen är en bluff för att nå detta syfte?!
43-årig mamma: "Har du läst den där 'Gomorra' av Paulo Coelho? 37-årig mamma: "Nej, jag ska ta den efter jag är klar med Camilla Läckbergs 'Gömda'."
Och plötsligt är det klart för mig varför det aldrig kan bli rättvisa i världen, varför Israel-Palestina-konflikten aldrig kommer ta slut och varför jag inte kommer att få uppleva människans första besök på Mars.
Läser i Fokus att "Femtioplussarna privatsurfar minst på jobbet förutom när det gäller porr, där leder de ligan." Hade det på känn. Sparka snuskrussinen och ge jobben till oss oförstörda ungdomar!
Jag trodde att det var ett skämt, men det finns alltså ett ganska framgångsrikt svenskt dansband som i sann Led Zeppelin-anda tagit det ironiska (?) namnet Titanix. Vad kommer härnäst? Treblinkaz? Sharpvillez? För Katrina and the Waves är ju upptaget.
Hela dagen var jag på jobbet och tänkte trots allt elände försöka dra mitt lilla strå till den lilla stacken. Vet jag vad jag gör just nu? Själv har jag inget bra svar.
Läste i Aftonbladet att kungafamiljen oftare än många andra har allvarliga alkoholproblem. Det är väl tveksamt om det verkligen är en stor nyhet, men jag tror att om alla hjälps åt så kanske vi kan utveckla det här samhället i rätt riktning.
Det var nog allt för idag och man får ju hoppas att det är bättre i morgon.
Konstigt just nu är att Bengt Strömbro, programledare och "straight man" för P3:s enda vettiga humorsatsning "Mammas nya kille". För han är nämligen också programchef på SVT i Umeå, vilket betyder att han står som ansvarig utgivare för program som "Plus" och "Existens".
... jag tyckte Ayaan Hirsi Alis inlägg angående minaretförbudet i Schweiz var intressant. Tycker iofs religioner är överflödiga per definition, men symboler för religion är ännu mer onödiga. Jag begriper ju inte hur religiösa människor tänker, men har man en stark tro så behöver man knappast nåt jävla torn? Eller?
Förresten kommer det så klart att bli intressant att se om tio, tjugo eller hundra år hur vi tittar tillbaka på hela affären. Kommer vi att garva, eller blev detta början på en riktigt otrevlig utveckling?
Det har varit lite si och så med musiklyssnandet här sista tiden av lite olika anledningar. Men jag kan säga så här mycket...
La Roux - "La Roux" (2009) Platt platta. Skulle önska att resten av låtarna hade lite av attityden hiten "Bulletproof", eller hälften av volymen i sångerskans frisyr.
Dimbodius - "Dimbodius" (2004) En slags progg-goth-emo-variant av Coldplay, men med tydligare 80-talskänsla (mycke Cure a la "Disintegration" tänker jag). Ganska trevligt faktiskt. Utmärkt sångare - man hör nästan varenda ord som han sjunger, vilket inte är vanligt alls nu för tiden. Första spåret "Not for you" utmärker sig särskilt med en intressant sampling. Nytt album lär vara på väg.
Kiss - "Sonic Boom" (2009) "Stand" är ett habilt arena-anthem, resten är bröl. Pinsamt att de turnerar med andra personer bakom Ace Frehley- och Peter Criss-maskerna. Jag hörde förresten "On the 8th day" från "Lick It Up" idag. Det var tider det - Vinnie Vincent, kom tillbaka, allt är förlåtet! Allvarligt gubbar, det är dags att sluta våldföra er på mina barndomsminnen och lägga ned verksamheten innan det blir ännu mer pinsamt.
Föga förvånade var Ingmar Bergmans favoritmupp Animal, trumslagaren i husbandet Dr Teeth and the Electric Mayhem. Aningen mer förvånande gillade han "Sex and the City".
En gång för alla, vad är skillnaden på moral och etik? Individer med luckor i sin kunskapsskatt verkar använda begreppen synonymt. Okunnig bedrövelse.
Moral = sedlighet, uppfattning om rätt och orätt.
Etik = läran om moralen. NE: "studiet av moraliska fenomen och föreställningar.
Så långt var det ju enkelt. Sen blir det struligt... Mer från NE: "Inom filosofin används ordet "etik" som synonymt både med "moral" i betydelsen "en enskilds eller grupps grundläggande normer och värderingar" och med "moralfilosofi" i betydelsen "det systematiska studiet av etiker och det etiska"."
Fredagens "Skavlan" hade temat åldersskillnad i kärleksförhållanden. Gäster var bland andra Mats Sundin (12 år äldre än sin fru) och Unni Drougge (har skrivit om sin katastrofala relation till en yngre man). Monty Python-medlemmen Terry Jones var också gäst. Men varför? För att gruppen just släppt en ny DVD? Eller för att Jones är 67 år och mamman till hans nyfödda dotter är 26? Det glömde Skavlan prata med honom om.
Så tänkte de som gjorde dataspelen "DOA: Dead or alive". Sen kom nån på att man skulle göra spelfilm av det! "The film would have been the first of a trilogy but due to the poor box office performance, a sequel was never made." Nähä, allvarligt?!!
... av kvällstidningarnas märkliga "journalistik". Hur fan orkar man med sin egen verksamhet? Igår körde BÅDA de två stora reklam för en TV4-dokumentär på första sidan, om en kvinna som talar ut om att hennes son dödade sin sambo. Nyhetsvärde: Noll. Hade man nåt botten med detta? Nix. Idag körde Aftonbladet ett löp med "Anders Bagge talar ut om sin svininfluensa. Jag hostade blod." Expressen ville inte vara sämre och berättade om en kvinna som mördats av någon som hon träffat genom dataspelet World of Warcraft. Vilken roll spelar det hur hon träffat sin mördare? Jag spelar inte dataspel själv, men är det inte lite väl uselt att försöka binda ett mord till ett dataspel där alver, orcher och dvärgar rider på rosa tigrar och skjuter blixtar på varandra? Man undrar ju hur många mord som begåtts bland folk som träffats i frimärksamlarkretsar.
Läste Erik J Rudvalls lilla skrivhandbok "Ordning på orden". Han tipsar om hur man skriver lättfattad text, och anmärker bitskt ”Om du däremot ska skriva en text vars syfte – av politiska eller andra skäl – är att INTE bli läst ska du självklart göra motsatsen till allt jag predikar här. Det är också mycket effektivt. Titta i vilken lagtext du vill. Eller i en statlig utredning.”
Fortsätter förundras över den där militärpsykiatern i Texas som sköt ihjäl 13 i förra veckan. DN skriver "När Hasan efter sex år lämnade Walter Reed-sjukhuset för Fort Hood i Texas ansåg de att det större antalet psykiatriskt utbildade där bättre skulle klara att ta hand om honom och att övervaka honom." What´s up with that liksom? En galen muslimsk hjärnskrynklare som får jobb på kristen mördarbas - för att själv få vård?
Dagens coolaste namn har Khennet Tallinger, ordförande för fotbollsförbundets diciplinämnd.
Apropå honom måste jag också göra dagens generalisering/kategorisering/alla-dras-över-en-kamning: Fotbollshuliganer är idioter. Hur jävla skadad i hjärnan är man om man, efter att ens favoritlag vunnit en viktig match med 3-0, rusar in på planen och slår ned en av spelarna i motståndarlaget?
Allhelgonahelgen kännetecknas av att Systembolaget är stängt. Det är alltså så kallad "skräckstämning", och det är tänkt att man ska sitta hemma, spiknykter och titta på videor så som den till Entombeds version av Roky Ericksons "Night of the Vampire". Tro det eller ej filmad av Dregen. Möjligen var även Orvar Säfström iblandad i den förfinade produktionen (han sjöng tidigare i bandet).
... frågar sig Hansson De Wolfe United i en fin låt från -81. Den senaste veckan har jag varit i ilskekoma över att det finns ett radioprogram i svensk riksradio där vuxna kan ringa in till BARN och fråga grejer. Sen när vet barn nånting om nåt?
Läser just nu, bland annat, Bob Dylans memoarer. Jesus vilken märklig man. Inte ens i sina memoarer kan han unna oss lite av det vi verkligen vill höra.
Dagens citat: "Även om du inte har allt du inte har, så var tacksam för det du inte har som du inte vill ha." - Abram Zimmerman
Anal Cunt heter en sång- och instrumentalensemble från Newton, Massachusetts. De har presterat album som "Defenders of the Hate", "It Just Gets Worse", "I Like It When You Die", "40 More Reasons to Hate Us" och "Everyone Should Be Killed". Nu när det snart är helg tänkte jag fira med att lista deras 10 minst politiskt korrekt låttitlar. Det är svårt att rangordna, men här är ett försök:
10. "The Only Reason Men Talk to You Is Because They Want to Get Laid, You Stupid Fucking Cunt" 9. "Domestic Violence Is Really, Really, Really Funny" 8. "I Became a Counselor So I Could Tell Rape Victims They Asked for It" 7. "I Made Your Kid Get A.I.D.S. So You Could Watch It Die" 6. "Women: Nature's Punching Bag" 5. "You Got Date Raped" 4. "You Were Too Ugly to Rape, So I Beat the Sh*t Out of You" 3. "You're Pregnant, So I Kicked You in the Stomach" 2. "Your Kid Commited Suicide Because You Suck" 1. "I Sent Concentration Camp Footage to America's Funniest Home Videos"
Bubblare: "Sweatshops Are Cool", "I Snuck a Retard into a Sperm Bank" och "Hitler Was a Sensitive Man".
Stefan Sjödin heter den nye chefredaktören för Stockholm City, gratismorgontidningen som numera endast utkommer två gånger i veckan i huvudstaden. Han gick i samma skola som jag, två årskurser över mig, och han - hör och häpna - jobbade som vårdbiträde på sjukhusavdelningen där min morsa slet hund.
Tidningen har lämpligt nog slopat tv-sidorna och istället satsat på dugliga skribenter: Annika Norlin - jippie! Plura Jonsson (från Eldkvarn) - jippie! Kjell Häglund - jippie! Natalia Kazmierska - ok! Maja Lundgren - nja? Annette Kullenberg - hur tänkte man nu?
Väntar med spänning på hur detta utvecklar sig. Kanske blir nya City den Nöjesguiden för vuxna som vi längtat efter. Lycka till Stefan!
"Jag (som skriver detta) tycker att användandet av utropstecken är ett tecken på svaghet. Eventuellt kan man använda utropstecken två gånger i livet om man skriver dagligen. Skriver man mera sällan än dagligen, kan man vid vissa tillfällen använda ett utropstecken en enda gång. Människor som okritiskt använder utropstecken borde interneras och skickas iväg - åtminstone ett tag." - Erlend Loe, "Volvo Lastvagnar".
Alla MÅSTE se "Inglourious Basterds". Det är Quentin Tarantinos näst bästa film - endast "Pulp Fiction" är bättre. Bara en sån liten detalj som att Morricones fantastiska "Allonsanfan" används till eftertexterna vittnar ju om kvaliteten. Och med Mike Myers som britt!
Framöver är jag mest intresserad av "Bronson", dramadokumentärt om engelsk kåkfarare av dansken bakom "Pusher"-trilogin. Dessutom vill jag se Michael Moore's "Capitalism: A Love Story". Han verkar gå från klarhet till klarhet. Och såklart vill jag se Martin Scorseses tolkning av Dennis Lehanes spännande roman "Shutter Island" ("Patient 67" på svenska), premiär tyvärr uppskjuten till februari 2010.
Men suget efter en titt på James Camerons "Avatar" sjönk som en sten när jag såg trailern. Smurfalver WTF?
Många läsare hör av sig och vill att jag ska skriva mer personligt. Kanske om mina dämoner eller mina bröstimplantat. OK, jag börjar så här: Idag var jag hos tandläkaren. Inte nog med att jag blev misshandlad, utan she charges me up the ass också, som vanligt. Som en extra bonus tvingades jag lyssna på radiokanalen Lugna favoriter under hela besöket, och där hann man med inte bara Aerosmiths sämsta låt "I don´t wanna miss a thing", utan dessutom BÅDE Jason Mraz "I´m yours" och Milows slakt på 50 Cents "Ayo technology". Hur kan denna dag möjligen utvecklas till det sämre?
Nusvensk ordlista: Arbetsförmedlingen = plats där de som var dåliga i matematik under skoltiden kan fortsätta förnedras. Det är en slutsats som man kan dra när i princip alla som pluggade data har massor av jobb att välja bland.
Det hände idag: 24 augusti år 79 efter Kristus startade det våldsamma utbrott från den italienska vulkanen Vesuvius som på några timmar släckte allt liv i de blomstrande städerna Pompeji, Stabiae och Herculaneum.
Anna Ternheim – ”Leaving On A Mayday” (2008) Visst, en till singer-songwriter-tjej med gitarr, men jag förvånad varje gång över arrangemangen och makten i musiken. Många starka melodier och texter. På den version jag fick tag i fanns även fyra Frank Sinatra-covers, skojigt, men av varierande kvalitet. Bästa spår: “Black Sunday Afternoon”. Betyg: 4.
Dire Straits – ”Communiqué” (1979) Mycket bättre än vad jag minns den. Men det är ju ”Making movies” och ”Love over gold” som jag tycker är deras verkliga mästerverk. Betyg: 3 och en halv.
Kim Wilde – ”Kim Wilde” (1981) Fantastisk röst. Noterar lätt gåshud på ”Kids in America”. Synd bara på låtarna med baktakt, som ju var så populärt i England på den där tiden. Betyg: 3.
Levon Helm – ”Dirt Farmer” (2007) Gillar både Levons röst och budskap, men det blir helt enkelt för mycket country för mig. Betyg: 2.
Twisted Sister – ”You Can´t Stop Rock n Roll” (1983) Första gången jag lyssnat på den här skivan på kanske 15 år, och den har inte åldrats riktigt lika väl som bandets odödliga mästerverk ”Stay hungry”. Några av refrängerna blir mer än rimligt tjatiga. Utmärkt reissue från 2006. Betyg: 3.
Waterboys – ”This Is The Sea” (1985) Ett band som gått mig helt förbi (utom möjligen ”The Whole of the Moon” då). Påminner om James, fast sämre. Det är fan modigt att använda blås så här, men det ligger ofta en distad synthcymbal och skramlar ovan på stråkar och gitarrer hela tiden – mycket 80-tal och mycket störande. Betyg: 2.
Wilco – ”Wilco the album” (2009) Det här ska alltså vara det bästa sedan Sgt Pepper? I think not. Ganska platt och oengagerande. Betyg: 2. Det bästa med plattan är kanske dess omslag:
Tre lösrykta citat som tillsammans säger ganska mycket om min kompis Blondinbella. De är i och för sig alla ur samma intervju med henne, en av årets bästa så här långt.
Vidare berättar Isabella Löwengrip att hon under 2008 spenderade 91 000 kronor på fika.
* – Det låter sjukt, men jag förändrar unga tjejers liv.
*
Hon mår bättre nu – »har inte haft panikångest på några månader« – men undviker stress och stora folksamlingar där folk känner igen henne. Isabella Löwengrip går också i kognitiv beteendeterapi. Men det är inte heller något som hon skriver om på bloggen. – Blondinbella lever drömlivet och där passar inte panikångest in.
Veckans skörd av skivor som jag kände mig tvungen att lyssna på:
Kamera - Resurrection (2007): Allt gick mig helt förbi, utan att orsaka varken njutning eller skada. Betyg: 2.
Kanye West - 808s and Heartbreaks (2008) Ganska jobbig Vocoder-orgie. En av världshistoriens mest våldtäktsbetonade samplingar är den av Patrick Doyles "Great Expectations"-score i "RoboCop". Om det blivit en singelhit skulle jag ha tagit mitt liv. Betyg: 2.
Miles Davis - Kind of Blue (1959) Det här ska ju tydligen vara ”the shit”. Själv orkar jag inte riktigt. Betyg 2.
Nouvelle Vague - 3 (2009) Det lyfter liksom aldrig, som på deras tidigare album. Alldeles för platt låtval, inga överraskningar längre. Dags att lägga ned? Betyg: 2.
Queen - Queen (1973) Att ha ”Keep yourself alive” som första spår på första albumet är ren Leonard Cohen-”Suzanne”-klass. Jävulskt stabil första platta, som slår an en ton och svallrar om vad som komma skall. Men ”Liar” är en jävligt tjatig låt. Betyg: 4.
För en tid sedan nämnde jag ju de bästa filmerna. Nu vill jag prata om de sämsta. Det görs ju mycket skit, men här kommer en lista på det jag minns nu i efterhand som allra värst år för år, med fokus på det som många sett.
Malkovich förnedrar sig ibland.
2008: The Mutant Chronicles. Jag FÖRSTÅR INTE varför man gör en så usel handling. VARFÖR? Vem som helst kan fatta att detta är ett uselt manus.
2007: Paranoid Park. Meningslöst sömnpiller, berättat på ett sökt och störande sätt. Vad var poängen?
2006: Van Vetereen - Fallet G
2005: Storm. Efter en timma och trettioåtta minuter av filmen fäller Jonas Karlssons karaktär repliken "Nu får det vara nog med det här jävla tramset!", och jag kan då inte göra annat än hålla med. Nåt så jävla pårökt uselt manus har jag inte lidit mig igenom sedan tv-serien "De utvalda"... Ooops, det var visst också en Mårlind-Stein-produktion!
2004: The Punisher. Oj så dåligt. Min mammas hunds löss hade kunnat skriva ett bättre manus.
2003: Masked and Anonymous. Bland det sämsta jag sett nånsin. Kan nån förklara varför detta gjordes?
2002: Hämnarens resa. Snygg, men handlingen är så tragiskt krystad och uselt berättad. Fattar ingenting av varför karaktärerna gör som de gör.
2001: Thirteen Ghosts
2000: Dubbelspel (Reindeer Games). Med tanke på vilka som är inblandade så var detta en rejäl bomb.
1999: Payback. Otroligt usel.
Very Bad Movie.
1998: Very Bad Things
1997: Batman och Robin
1996: Striptease. Satsa på riktig porr istället.
1995: Get Shorty
1994: Highlander 3 - The Magician. Osannolik misshandel av ett kultförklarat varumärke.
1993: Den siste actionhjälten
1992: Buffy - vampyrdödaren. Pinsamt att se Donald Sutherland nedlåta sig till nåt sånt här.
1991: Höken är lös. Fruktansvärt genomusel film. Märkligt att de inblandade fortfarande står ut med att leva vidare.
1990: Wild at Heart. Så sjuuukt överskattad. David Lynch värsta.
1989: Sex, lögner och videoband. Sicken dynga. Jag som tyckte "Scener ur ett äktenskap" var jobbig.
Dire Straits - Dire Straits (1978) Ojoj, att det som skulle bli så fantastiskt började så här tokgubbigt. Betyg 2, men ”Sultans of Swing” är naturligtvis värd 5:a-betyg varje dag i veckan.
Earth - The Bees Made Honey In The Lion's Skull (2008) Tungt och avkopplande. Betyg 4.
Emil Jensen – Emil Jensen (2008): Jag gillade ”Hör dåligt, fattar trögt”, så jag tänkte ge detta en chans. Det skulle vara verkligt intressant att höra dessa låtar utan den skånske heliumsmurfen. Starkt material, men hans sockersliskiga röst blir för påfrestande efter ett tag. Betyg 2.
Sammy Hagar - Standing Hampton (1981) Lite för AOR-ig för mig. Gillar ”Three Lock Box” bättre. Men låten ”Heavy Metal” är ösig, den påminner om tiden i Montrose. Betyg 3.
The Legends - Facts And Figures (2006) Småputtrigt, men det fastnar liksom inte, förrutom singeln ”Play it for today”, en odödlig klassiker. Betyg 3.
Thin Lizzy - Fighting (1975) Det känns som en hel del ”Lizzy goes Status Quo” här. Betyg: Svag 3:a.
Det här kommer inte att lyckas, men vi gör ett försök ändå, att göra skillnad på de amerikanska skådespelerskorna Helen Hunt och Holly Hunter. Så här ser Helen Hunt ut:
Hon är ju mest känd för en massa obehagliga romantiska komedier och jobbiga tv-serien "Galen i dig" mot Paul Reiser. Holly Hunter däremot ser ut så här:
Hon vann Oscar för huvudrollen i "Pianot" 1993. På senaste tiden har hon jobbat med tv-serien "Saving Grace" som jag tyvärr sett alldeles för lite av för att kunna säga något elakt om.
Veckans tv-tips är utan tvekan "Ambres - en död talar" som visas nu på söndag 26/7 klockan 20.00 i SVT2. Om snickaren Sture Johansson som påstår sig vara besatt av en 3000-årig egyptisk präst. Detta monumentala mästerverk måste ses - you have to see it to believe it! Alldeles oavsett om det är humbug eller inte så är det märkligt och underhållande.
Denna vecka har Sveriges främste folkbildare Täppas Fogelberg i "Ring P1" lärt oss att vin i bag-in-box minsann heter "Kicki-festis". Mycket smakfullt uppkallat efter schlagerstjärnan och alkoholisten Kicki Danielsson. Anar jag ytterligare en anmälan mot programmet?
Täppas berättade också om hur mycket konstigt hänt på ön Patmos i Grekland. "Där fick Johannes sina uppenbarelser, och där har jag råkat urinera på en sovande tunnbindare".
Jag lyssnar på musik på ett ganska systematiskt, semiautistiskt sätt, så jag kan lika gärna dela med mig några åsikter här. Ofta ligger jag lite "efter" i mitt lyssnande, så jag upptäcker ibland saker några år efter hypen. Förutom Neko Case som jag nämnde tidigare i veckan är detta den senaste tidens omdömen:
Evergrey – “Torn” (2008) Inget som fastnar som “The Great Deceiver” från "Recreation Day" från 2003. Men Tom Englund har en härlig röst som jag föredrar framför growl och falsetter, men den kanske upplevs som tråkig av de riktiga konässörerna Betyg 2.
Fleet Foxes – “Fleet Foxes” (2008) Bra exempel på när jag missat hypen. Jag tror att jag försökte lyssna på den här när den kom, men orkade inte. Nu var jag mogen. Betyg 4.
Frida Hyvönen – “Silence Is Wild” (2008) Det här ska man ju tydligen älska hämningslöst, men jag kan inte riktigt fastna när texten rinner över till nästa rad hela tiden. Bästa spåret är i alla fall "Oh Shanghai". Betyg 3.
Kelley Polar – “I Need You to Hold on While the Sky Is Falling” (2008) Klämigt Pet Shop Boys-surrogat. Skivan är mycket bättre än hans remixer av andras musik som jag hört. Betyg 4.
Snow Patrol – ”A Hundred Million Suns” (2008) Oändligt tråkigt. Om man varken vill rocka eller göra något som är konstnärligt nyskapande, varför håller man då på? Singeln “Take back the city” sätter sig dock. Betyg 1.
Thin Lizzy – “Nightlife” (1974) Skönt att bandet här tagit sig upp ur folkrockträsket som harvas runt i på de första plattorna. Mysig stämning, urbant och souligt, så det påminner ofta om Lynotts sologrejor. Strax innan övergången till rejäl hårdrock. Föredömligt omslag också. Betyg 3.
Läser på min favoritsajt att man kan köpa en Leif GW Persson-action figure. Och det är sant! Snälla, fixa fram Kerstin Ekman och Nikanor Teratologen också!
I vanliga fall springer jag för livet när jag stöter på musik som betitlas "alternative country". Men Neko Case "Middle Cyclone" är bra. Härligt omslag och fascinerande texter. Lyssna särskilt noga på sista spåret "Marais La Nuit". Det är 31 minuter långt, och jag lovar att du kommer att älska det. Lovar. Här är en länk om du har spotify.
Många påpekar att det är för lite textreklam här på MSGHSFHI. Alright, här kommer lite. Det gäller Skeppsbar på Skeppsbron i konungliga hufvudstaden. Jag förmedlar från alltomstockholm, som frågade Skeppsbar: Hej, har ni ett odiskat glas i baren som Quentin Tarantino drack ur när han satt i er bar? - Det vet jag inte. Men vi har haft många kändisar här. George Scott, Frida från ABBA, Markoolio och till och med han från Efterlyst.
Tarantino och ABBA-Frida är väl en sak, men det är ju ofattbart att de vågar gå ut med att sådana GIGANTER som George Scott, Markoolio och HASSE ARO himself frekventerar stället. Jamenarhallååå, nu kommer ju ALLA att gå dit juh!
... det är nyheter som denna som gör att lokaltidningar alltid kommer vara lite roligare än all annan media.
Eller klassiker som den här. Jag vill uppmärksamma er på en hel sajt tillägnad just denna företeelse - bilder på ledsna människor och helt ointressanta nyheter - lokaltidningsbesvikelse.blogspot.com.
MSGHSFHI inleder härmed ett nytt stående inslag. Sveriges Radio har ju "Dagens sommarvärd". Här kommer istället "Dagens sommarvärdelös".
Mannen skriver till Viveka Hansson, redaktionschef på Expressen:
Hej! Du skriver att anledningen till att ni skriver så mycket om Michael Jackson är att ”hans död väckt så stort intresse bland våra läsare”. Det kan inte vara så att det är ni som väcker det intresset med era multipla uppslag varje dag?
/Mannen
Svar från Viveka Hansson:
Jag tror inte att läsarna går att lura så lätt. Är folk inte intresserade så köper de inte tidningen, eller klickar på webben. Tidningar och sajter i USA och Europa har ju också gjort liknande bedömningar av läsengagemanget. Men du har ju helt rätt i att den enorma rapporteringen också ökar intresset. Vi skriver om alla oklarheten och frågor kring barnen och dödsorsaken osv. Väcker nyfikenheten. Här finns ju ett växelspel.
Med vänlig hälsning, Viveka Hansson
Alltså: Om tusen miljarder flugor gillar skit så ska man ge dem skit. Särskilt om man gått journalistutbildning.
The cover art is drawn by Dylan himself. Written on the right side of the cover image is the phrase, "Cast-iron songs & torch ballads," apparently signaling Dylan's own conception of the album.
"There are those who worship loneliness, I'm not one of them In this age of fiberglass I'm searching for a gem The crystal ball upon the wall hasn't shown me nothing yet I've paid the price of solitude but at least I'm out of debt." - Bob Dylan, ”Dirge”.
