Fortsätter se 80-talsfilmer utan att skämmas. Nu var det dags för "Heavy Metal". Ger den en 2:a för den naiva kreativiteten och förundras över hur någon 1981, året med "Rymdimperiet slår tillbaka", kan ha tyckt detta var ens i närheten av häftigt.
Hårdrock och tuttar i all ära, men aldrig har jag skakat på huvudet så mycket under en film. Så bisarrt alltsammans, med Ivan Reitman, Elmer Bernstein, Black Sabbath, fransk seriekonst och knark i en sällsam blandning. Kokain glorifieras och mansgrisandet är helt ogenerat.
Handlingen är svårbegriplig som bäst, helt utan logik och kronologi. Aldrig har jag sett ett "The Making of"-extramaterial med sådan behållning dock - det behövdes verkligen en hel del förklaringar.