Sunday, January 29, 2006

Efterbliven musik del II

Jag skrev tidigare ett inlägg om hiphop. Nu postade jag frågan på ett forum och fick ett stort antal arga kommentarer. Frågan var alltså "Varför är den afroamerikanska kulturen så fullkomligt nedlusad av 1. extrem materialism? ("bling-bling")
2. sexism? (typ alla texter, iaf i den kommersiella hiphopen handlar om sex)
3. förskönande av våld? (skjuta, mörda, ärr är coolt).

Ett av de mer nyanserade svaren lät så här (från "Sherman"):
1: Har man inget från början, har man haft det svårt, så har vissa ett behov att säga ”you fucked me, now I fuck you!”.
2: Ett ”bra” sätt att visa att ”jag skiter fullständigt i vafan ni tycker”.
3: ”Jag är inte rädd för någon, inte dig eller dina vapen heller. Jag har också vapen, och jag tvekar inte att skjuta dig om du jiddrar”.

Ikka! Jag "mobbar" inte de som väljer att göra musik om det vi alla vill (enligt dig alltså "glimma, liggas och lura döden"). Och även om det vore så tror absolut det finns värden i att inte ALLTID, HELA TIDEN uttrycka de grejerna på ett så rakt, vulgärt sätt som möjligt.

Contributors

Blog Archive