Jamie Lee Curtis, badass i "Blue Steel".
Kathryn Bigelow blev inatt den första kvinnan att vinna en Oscar för Bästa regi. Jag vill passa på att framhålla att jag alltid gillat hennes filmer, eller i alla fall de som jag sett. "Near Dark" ("Natten har sitt pris") är en bisarr vampyrrulle som sedan länge pryder min dvd-hylla. "Blue Steel" är en stilbildande polisfilm som vi fick se på universitet när jag pluggade filmvetenskap. Föreläsaren var helt lyrisk, han hade sett den hundra gånger och kunde all dialog och kameravinklar utantill. "Strange Days" är en oförtjänt marginaliserad sci-fi-dystopi med rollista av första klass. Och "Point Break" är ju... "Point Break".
Angela Bassett, badass i "Strange Days".
Jag är förresten förvånad att media inte dragit mer på att hon slog sin ex-make James Cameron på fingrarna med att vinna priset, han var ju också nominerad för sin "Avatar". Men han kan ju nöja sig med att det är den mest inkomstbringande filmen genom tiderna. Tvåa är väl förresten "Titanic", som också är ett Cameron-verk. Spontant tycker jag att han förtjänar all välgång - han verkar vara en man med integritet och starkt patos.
Paret Bigelow-Cameron var bara gifta i två år, 1989-91, och Bigelow var hans tredje av hittills fem fruar. Inte mycket ont blod verkar flyta mellan dem - han skrev manus till "Strange Days" flera år efter deras skilsmässa.
James Cameron "gratulerar" Kathyn Bigelow.
Jag har inte sett "The Hurt Locker" ännu, men jag gillade "Avatar". 3D-effekterna var underbara och budskapet var fint, om än lite väl plumpt framfört. Dock förundras jag över hur Cameron kan förneka likheterna med bröderna Strugatskijs "Snigeln på sluttningen". Har han kanske läst boken i sömnen?