"– Lite rå lök också, tack.
Det är fortfarande tio minuter kvar tills The Rasmus ska starta sin, som det snabbt visar sig, förfärliga konsert i vätan på Möjligheternas Torg i Skellefteå och recensenten tänker att han ska passa på att äta lite.
Och det får bli en burgare i ett av festivalstånden, en drypande hundrafemtio med ost och allting på.
Roligare föda än så finns det sällan tid till när det sitter redigerare i Stockholm och trummar med fingrarna i väntan på festivalrecensioner.
Så ser jag ut som jag gör också.
Får min fattiga beställning, vänder mig om och ska just sätta tänderna i hundrafemtio gram dressingindränkt likdel.
I just det ögonblicket kommer givetvis Dennis Lyxzén – den svenska veganrörelsens ultraradikala överbefälhavare – gående i min riktning.
Man borde kunna stå för vad man är och gör, men jag översköljs plötsligt av djupaste Scan-skam och gör en hastig reträtt runt en liten fontän. Den skyddar inte alls mot insyn. Försöker då smyga in i en trappuppgång, men porten är låst. Bakom själva hamburgerståndet ser det lovande ut, i alla fall om man liksom böjer sig ner lite grann. Inte fan. Lyxzénhelvetet rör sig hela tiden så att jag ser hans fina, garanterat fejkade, mockajacka.
I ren panik slänger jag till slut min middag i en papperskorg.
Sen går jag ut och ställer mig bland Rasmusfansen och försöker se oberörd ut.
En stor seger för veganerna.
Och Skellefteås måsar."
LOL.
Skraj kille.